Den som har fått mycket förlåtet

Petrus grät bittert. Han hade förnekat den vän han älskade allra mest — Jesus. Petrus hade förnekat Messias, Guds smorde.

Petrus hade inför Jesus försäkrat att han aldrig skulle ta avstånd från denne. Men nu hade Petrus ändå fallit! När Jesus hade gripits i Getsemane örtagård och förts in till Jerusalem, tillfrågades Petrus tre gånger om han kände Jesus, om han var en av Jesu lärjungar. Petrus bedyrade med emfas: "Jag känner inte den mannen".

Vi kan ana hur Petrus måste ha känt sig efter att ha förnekat Jesus tre gånger och insett att Jesu förutsägelse om detta hade visat sig vara riktig. Det sista Petrus gjorde när Jesus ännu var i livet var att ta avstånd från honom. Petrus som under flera år följt Jesus, lyssnat till hans ord och ätit tillsammans med honom. Och nu vågade Petrus inte kännas vid Jesus. Så ytterligt bittert!

Tänk då vilken glädje som måste ha uppfyllt Petrus när han insåg att Jesus hade uppstått från de döda. Hans bäste vän — uppstånden! Petrus var upprymd och tacksam, men även förlägen. När han tillsammans med Tomas och några andra lärjungar senare träffade Jesus vid Tiberiassjön begrep han inte först att det var hans älskade vän som stod vid glödhögen på stranden.

Petrus och hans vänner fick mycket fisk i näten och tillsammans med Jesus åt de fisk och bröd. Petrus kände sig nog dock tämligen obekväm — han tänkte att allt inte var utrett mellan honom och Jesus. Petrus hade förnekat Jesus tre gånger och behövde nu bli förlåten tre gånger för att bli helt upprättad. Petrus fick tre gånger vittna om sin kärlek till Jesus. Petrus, som Jesus tidigare hade utvalt som ledare för apostlakretsen, hade fått förlåtelse. Petrus hade blivit förlåten sveket att ha nekat till sin vänskap med Jesus. Han hade blivit förlåten för att ha förnekat sitt samröre med Guds son.

Detta visar att Petrus — som apostlagruppens främste och på vilken Jesus skulle bygga sin kyrka — är en förlåten och återupprättad syndare. Petrus hade fått mycket förlåtet. Han kände den enorma inre glädje det innebär att få sitt personliga skuldebrev betalt. Petrus synd var avskriven.

Petrus, en i sanning benådad syndare, kunde nu och framgent predika förlåtelsens och försoningens makt för människorna. Petrus hade tidigare, vid Caesarea Filippi, fått höra av Jesus att allt Petrus löser på jorden skall vara löst i himmelen. Petrus var inte endast förtrogen med detta i teorin, utan han hade förvisso, i djupet av sin själ, erfarit förlåtelsen från Gud själv!

Kristus är vårt ljus

Emellanåt är livet mörkt, sargat och ovisst. Du känner att du är utan ljus, utan hopp. Ditt väsen fylls av tårar. I din mörkaste stund tror du att ljuset i ditt liv helt har slocknat... Likt Jesus ropar du ur ditt inre: "Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig?".

Men det finns ett ljus som vägrar slockna — ett ljus som obetvingligt lyser upp de mörka stigarna på vår livsväg. Det är hoppets ljus — Kristi ljus — Guds ljus.

Den helige Josemaría Escrivá skriver i sin bok Vägen att med Jesus är mörkret fullt av ljus!

Överlåtelse i tro

Alltsedan Adams och Evas svek mot Gud har människan gjort uppror mot auktoriteter. Begreppet lydnad har i vissa sammanhang fått en negativ klang. Människan vill vara "fri" — "jag gör som jag själv vill" — "jag gör det jag känner för". Den subjektiva emotionalismen får helt och hållet styra människans kynne och handlingar. Att tillägna sig trons lydnad och överlåtelse i tro kan vara mycket svårt.

Då kan vi med fördel vända oss till Jungfru Maria som utgör ett strålande föredöme i trons lydnad. Hon sade vid bebådelsen sitt "ja" till Gud och överlät sig i fullkomlig tillit. När ärkeängeln Gabriel hade sagt till Maria att ingenting är omöjligt för Gud, svarade Maria: "Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt."

När vi tar emot Herrens tjänarinna, vår drottning Jungfru Maria, tar vi samtidigt emot hennes son, vår frälsare Jesus Kristus. Liksom Maria får vi vila i Gud — i överlåtelse, i tillit, i tro. Liksom Maria helt och fullt öppnade sig för Guds vilja, kan vi i tillit helt öppna oss för Guds vilja i våra liv.

Liksom Maria helt lät sig ledas av den Helige Ande, kan vi i förtröstan på Guds barmhärtighet och godhet på samma sätt låta oss ledas av Anden och se, känna och märka hur våra liv förnyas och hur vårt livs mål och mening blir alltmer tydligt.

Livets kultur

En 12-årig flicka talar engagerat mot abort.

"If abortion is not wrong, nothing is wrong."

— Saliga Moder Teresa av Calcutta

Ondskans sanna natur

"His [Satan's] impotent powerlessness to will to love loves only one thing: to will the impotent powerlessness of our will so as to reassure his own impotent powerlessness."
     — Jean-Luc Marion, Evil in Person (1979)

Novena för Påven

1 Fader Vår, 3 Hell dig, Maria, 1 Ära vare Fadern

V. Låt oss bedja för vår helige fader Benedikt.
R. Må Herren bevara honom, och ge honom liv,
och välsigna honom på jorden, och inte låta
honom falla för sina fienders vilja.

V. Du är Petrus,
R. Och på denna Klippa skall jag bygga
min Kyrka.

Låt oss bedja,
Allsmäktige, evige Gud, ha förbarmande
med din tjänare, Benedikt, vår påve, och vägled
honom i din godhet på den evigt frälsningsbringande
vägen; så att han med din nåd må sträva efter
det som behagar Dig och genomföra det med hela
sin kraft. Genom Kristus, vår Herre.
R. Amen.

V. Kyrkans Moder.
R. Bed för oss.
V. Helige Petrus.
R. Bed för oss.

Hela mitt liv

Gud har hela mitt liv i sin hand. Han vet allt som har hänt och varför det har hänt. Han vet allt som skall inträffa i mitt liv och varför det kommer att inträffa.

Emellanåt känns det som om jag betraktar mitt liv — Livet — genom ett litet hål, endast genom en glipa i tiden. Då känns det tryggt och trösterikt att Gud har hela bilden av mitt liv. Genom helig tid erfar Han mitt liv i hela sitt perspektiv.

De malo

"Nothing emboldens the wicked so greatly as the lack of courage on the part of the good."
      — Leo XIII, Sapientiae Christianae (1890)

"[Thus] the worst thing about evil is perhaps not the suffering, nor even the innocent suffering, but rather that revenge appears to be its only remedy."
     — Jean-Luc Marion, Prolegomena to Charity (2002)

Alltid nära Fadern

Jesus Kristus, själv Gud, och alltid nära Fadern.

Gud Fadern har givit allt åt sin älskade Son, Jesus Kristus, och genom Jesus Kristus får även vi del av Faderns härlighet. Liksom Fadern har förlänat Sonen nåd efter nåd – ger oss Sonen ständigt nåd efter nåd – varje dag, varje minut, varje levande ögonblick. I allt Fadern företar sig skänker han sin Son nåd och kraft, som Sonen ovillkorligen skänker vidare åt oss – Hans tjänare och medarbetare.

De elevatione mentis

Thomas a Kempis beskriver i sin skrift De elevatione mentis Herrens ord som ljus och själens glädje. Thomas menar, att Herrens ord inte kan begripas eller fångas med mänskliga ord; vi kan endast ägna det vår lovsång.

Herre, låt mig lägga rationella och analyserande diskurser åt sidan och blott överlåta mig i Dig och med förtröstan och tacksamhet ära Ditt namn och Ditt ord.